Killar

Jag vet inte om ni har följt Big brother. I år har jag faktiskt sett en hel del avsnitt. Fråga mig inte varför jag ser på skiten men det är något som får mig att fastna.


Men den där killen Marcelo får mig att bli spyfärdig. Ett riktig känslokall svin är vad han är. Det är fruktansvärt att tv 4 forsätter att sätta hans kvinnosyn i fokus. Han skyller på att han har en otrohetsgen. Hur blåst får man bli?

Bild: google.se


Jag tror vi alla mött en "player". Jag minns när jag var 17 år och mötte en kille på vätterstranden. Gitarr i handen, sjunger som en gud framför en brasa. Jag kan ärligt säga att han är bland de snyggaste jag har sett. Jag fall som en fluga. Jag insåg direkt hur många tjejer han hade efter sig så man kände sig speciell när han "gillade" mig. Många varnade mig för honom men den spänningen gjorde allt ännu mer intresant. Efter vi hade dejtat ett tag märkte jag mer och mer hur fel saker och ting stod till. Han råkade "tappa" handuken och frågade om jag hade spanat in hans mage eller hur på han var hela tiden. Itsället försöker jag ändra på karln. Försöker lägga energi på han ska bli min prins charmig. Det gick åt skogen kan jag tala om haha När han insåg att han inte kunde få mig i säng slutade han höra av sig totalt. Idag är han fortfarande sig lik och på det sättet tycker jag lite synd om honom.

Innan jag träffade J skulle jag bli nunna. Jag var så trött på killar men idag är jag så glad att den planen gick upp i rök ;)



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback